Vad är The Network State?

Vad är The Network State?
The Network State är i grunden tech-fascisternas egen nation, organiserad via ett gigantiskt nätverk av riskkapitalbolag och startups. De strävar efter att skapa en suverän, oberoende stat som består av distribuerade kolonier eller “noder” – men som drivs av samma pengar, makt, styrning och juridiska strukturer. Massor av platser, men en enda nation. Ofta använder de sig av specialekonomiska zoner (SEZ) för att få autonomi.
Det här är inte bara en “pipe dream” för techmiljardärer. Riskkapitalisterna bakom idén har tydligt beskrivit sina planer i böcker och på konferenser. De har redan skaffat sig Network State-bosättningar i Latinamerika och Afrika – platser i Honduras, Nigeria och även på gång i Filippinerna samt en möjlig placering i Dominikanska republiken.
I USA driver samma gäng riskkapitalister ett projekt i Solano County, Kalifornien, “California Forever”, som i praktiken handlar om att skapa en helt ny stad för miljardärer. Med Trumps inträde i politiken tog det hela rejäl fart – vi ser bland annat att OpenAI vill ha “AI economic zones”, att Elon Musk vill grunda en egen stad i Texas, och att Trump själv talar om “freedom cities”.
Network State-projektet har redan bostäder, kontor, skolor, heltidsboende och en egen kryptoekonomi. De har hundratals startups med egna juridiska och regulatoriska ramar, plus anläggningar för medicinska experiment. Efter att först ha testat “sea-steading” (att bygga i internationella vatten), har man nu gått över till en kolonial markstrategi – och The Network State är inte längre en aspiration; den är redan igång med infrastruktur och ramverk som en riktig stat.
Vilka bygger The Network State?
Många av de ledande Network State-platserna finansieras genom Pronomos Capital. Denna fond backas av Marc Andreessen (Andreessen Horowitz) och Peter Thiel (Founders Fund). Balaji Srinivasan är den främsta “frontfiguren” för konceptet – han är författare till boken The Network State och har varit riskkapitalist hos a16z. Nu är han formellt “spun out” för att sprida Network State-ideologin, bygga community och sköta PR. Han är även rådgivare åt Pronomos Capital och ansiktet utåt för Network State-konferensen (nyligen i Amsterdam 2023 och planerad i Singapore 2024).
Även Solano-projektet finansieras av Chris Dixon och Marc Andreessen (båda a16z), Nat Friedman (tidigare CEO på GitHub, som också backas av a16z), samt Patrick och John Collison (grundare av Stripe, med pengar från a16z och Founders Fund). Andra finansiärer är Reid Hoffman (PayPal Mafia, associerad till Thiel) och Daniel Gross (YCombinator, starka kopplingar till a16z/Founders Fund).
Existerande och planerade Network State-platser
### Honduras – Próspera I **Honduras** finns det mest avancerade exemplet: [**Próspera**](https://www.prospera.co/visit) på ön Roatán. Marken togs med hotfulla, bedrägliga metoder, och lokala invånare samt regeringen kämpar för att bli av med dem. Honduras administration försöker sparka ut Próspera som ett hot mot landets suveränitet, men Próspera [kontrar med en stämning på 11 miljarder dollar, två tredjedelar av Honduras årliga budget](https://www.corpwatch.org/article/prospera-demands-honduras-pay-11-billion-outlawing-privately-run-city). Projektet finansieras av Pronomos Capital.
Próspera har byggt upp bostäder, en 14-våningsbyggnad samt egna skolor, en “Bitcoin Academy” och medicinska experimentlabb (via startupen Minicircle). Läkare i Honduras protesterar mot dessa oreglerade experiment. Trots att Honduras bannlyst kryptovalutor använder Próspera dem fortfarande, och har registrerat över 100 företag “inom” sin egen zon. Nyligen utannonserade de Próspera Africa, och visar därmed hur en fot in i ett land kan leda till vidare koloniala expansioner.
Nigeria – Itana
I Nigeria byggs Itana, en annan Network State-enklav som står utanför nigeriansk jurisdiktion via SEZ-avtal. Marken togs av regeringen från lokala bybor, med dåliga kompensationsavtal. Pronomos Capital har investerat här, och deras representanter pratar om att “pushing dirt in West Africa” med byggstart i år. Parallellt finns projektet Afropolitan för att sprida Network State-initiativ över hela Afrika.
Filippinerna
I Filippinerna har Network State tydligen gjort stora framsteg. Företaget Metropolis (från Pronomos Capital) ska ha säkrat mark i Manila Bay och inom kort starta bygget. Man kör på “tokenization” av fastigheter, alltså blockkedjeteknik för ägande och kapital. Detta öppnar upp för fastighetsspekulation och korruption som de hoppas tjäna på.
Praxis – Oklart läge, men enormt kapital
Praxis är en planerad Network State stöttad av Pronomos Capital, Sam Altman, Joe Lonsdale, Winklevoss-tvillingarna, Balaji m.fl. Webbplatsen talar öppet om “att bygga en ny nation” och visar en flagga samt kallar sig “The Next America.” Man misstänker Montenegro, men Praxis har redan “pop-up” evenemang i Punta Cana, Dominikanska republiken. En exposé i Mother Jones beskriver projektet som öppet fascistiskt, med ett ledarskap intresserat av nazistisk ockultism och rasistisk litteratur.
Praxis hävdar att de ska locka $100 miljarder i investeringar och skapa 400 000 jobb. De uppger sig ha 30 000 “medborgare” som fått “steel visas”. Det här är kanske det mest storskaliga och uttryckligt extremistiska projektet i hela Network State-cirkusen.
Solano County, Kalifornien
I Solano County pågår en stor markuppköpskampanj av samma riskkapitalister (PayPal Mafia, a16z, m.fl.), under namnet “California Forever”. De har använt aggressiva, hemliga och ibland fientliga metoder mot lokala bönder och hotar med stämningar och expropriering. Invånarna och lokala politiker kämpar emot, men maktbalansen är ojämn. Detta visar hur samma expansionsstrategier som i Honduras och Nigeria också pågår i USA.
Network States mål
Det övergripande målet är att få diplomatisk erkännande som suverän stat. I The Network State-boken beskrivs en sju stegs process, där steg 7 är “den stora grejen” – att få FN-medlemskap och full suveränitet. De hänvisar ofta till Israels historia som inspirationskälla för hur en “diasporagrupp” kan grunda en egen stat, kallat “distributed Zion.”
Riskkapitalbolagen bakom Network State har också byggt upp ett stort antal vapenföretag, i bruk i bl.a. Gaza-konflikten. Tanken är att när man väl får suveränitet, ska man ha både ekonomiska och militära muskler att backa upp sin egen stat.
Hur blev det så här?
Många av de personer som idag skapar The Network State var tidigare engagerade i “sea-steading” – visionen att bygga flytande städer i internationella vatten för att undslippa all form av statlig reglering. Men när det visade sig vara tekniskt svårt att realisera i större skala, övergick de till en landbaserad strategi. Med enorma tillgångar, uppbyggda under årtionden av tech-boom, kan de nu köpa upp land i utvecklingsländer eller i USA:s landsbygdsområden och på så sätt få en liknande “suverän” position.
Det handlar inte bara om ännu ett kolonisatörsprojekt; tekniken kring kryptovalutor, “digital autonomi” och SEZ-avtal ger dem verktygen att skapa parallella rättssystem, valutor och regler. På så sätt är det en ny, farligare fas av expansionsinriktad kapitalism.
Techfascism i praktiken
The Network State är alltså inget drömslott, utan ett konkret projekt med mark, boenden, infrastruktur, skolor och egna lagar. Målet är att nå fullständig suveränitet och undkomma både nationell tillsyn och demokratiska processer. De använder våld, hot, rättsliga stämningar och hemliga affärer för att säkra land, vare sig det gäller i Honduras, Nigeria eller Solano County.
Balaji Srinivasan och hans gelikar presenterar detta som en spännande framtidsvision, men kritiker beskriver det som fascism, kolonialism och en attack på staters suveränitet. Det är inte svårt att se varför: Network State-projekten står explicit utanför den lokala rättsordningen, experimenterar oreglerat med medicin, beter sig aggressivt mot lokalbefolkningar och uttalar sig öppet om att bilda en egen nation.
Genom att föra in massiva summor riskkapital, utnyttja specialzoner (SEZ) och bygga globala nätverk av “kolonier”, närmar de sig drömmen om en tech-styrd “superstat” – där lagar och regler stiftas av venturekapitalister och startupgrundare, snarare än demokratiska val. Lägg därtill militariseringen via vapenindustrin, och vi får en potentiell framtidsdystopi där privata nätverksstater konkurrerar eller helt ersätter traditionella nationer.
Så när man läser om “California Forever” eller Próspera i Honduras ska man förstå att detta inte är isolerade initiativ, utan delar av en global strategi. Den drivs av några av världens mäktigaste och rikaste riskkapitalister, med en gemensam ideologi: att runda demokrati, bygga privata “utopier” och i förlängningen styra en ny teknokratiskt-fascistisk världsordning.
Framtiden för The Network State är redan här, och den formar sig som ett sammansatt imperium av privata kolonier, spridda över kontinenter men sammanhållna av samma investerarnätverk och digitala infrastruktur. Om det inte stoppas eller regleras hårt, riskerar vi att se uppkomsten av en helt ny modell för statlig makt: en där varken lokala politiker eller medborgare har något att säga till om, och där hela nationer kan drabbas av orimliga skadestånd eller ekonomiska sanktioner om de försöker stå upp för sin suveränitet. Det är denna verklighet som The Network State innebär – en farlig blandning av kolonialism, fascism och big tech-visioner, stödd av enorma riskkapitalflöden.
Och om Elon Musks styre av Twitter är något att utgå ifrån, så säger det allt du behöver veta om hur en Network State kommer att styras.
Published: [ February 17, 2025 ] · Collected in: [ Journal ]