Med berått Wold.

Det finns en debattör med bakgrund inom bakteriologi som uttrycker sig nedsättande om transpersoner och rättfärdigar sitt engagemang med sin medicinska expertis, jag finner det så otroligt manipulativt att rida på sin expertis för att legitimera sina egna fördomar.

Men jag tänker mig att det här beteendet kan brytas ner och förstås genom flera psykologiska mekanismer.

Kognitiv dissonans: När vi stöter på information som går emot våra befintliga övertygelser, kan det skapa en obehaglig känsla. För att minska det obehaget kanske vi avfärdar eller förvränger ny information. Så debattören kanske håller fast vid negativa uppfattningar om transpersoner för att behålla en sammanhängande bild av världen och sig själv.

Ingrupps-/utgruppsbias: Vi har en tendens att gynna de grupper vi identifierar oss med och vara skeptiska eller fientliga mot de vi ser som “de andra”. Detta kan leda till stereotyper och fördomar mot transpersoner, som ses som en utgrupp.

Bekräftelsebias: Vi söker aktivt efter information som bekräftar det vi redan tror på och ignorerar sådant som säger emot. Så om vi är snälla, så kanske debattören bara refererar till forskning som stöder hennes åsikter och bortser från allt annat.

Försvarsmekanismer: Psykologiska strategier för att skydda oss från ångest eller skuld. Projektion är en sån mekanism, där man tillskriver sina egna oönskade känslor till andra. Kanske projicerar debattören sina egna osäkerheter eller rädslor på transpersoner.

Social identitetsteori: En del av vår självkänsla kommer från de sociala grupper vi tillhör. Genom att förstärka skillnaderna mellan sin egen grupp och transpersoner kan debattören höja sin egen status och självkänsla.

Rädsla och okunskap: Om man saknar kunskap om transpersoners liv och erfarenheter kan det leda till rädsla och missförstånd. Det kan i sin tur leda till motstånd eller fientlighet.

När det gäller det återkommande påståendet att detta skulle vara en kvinnorättsfråga, är det viktigt att skilja på att kämpa för kvinnors rättigheter och att uttrycka nedsättande åsikter om en annan marginaliserad grupp. Att kritisera eller motarbeta transpersoners rättigheter stärker inte kvinnors rättigheter; det bidrar snarare till att upprätthålla diskriminering och ojämlikhet.

Kvinnors och transpersoners rättigheter står inte i konflikt med varandra – de kan faktiskt samverka för att skapa ett mer inkluderande och rättvist samhälle.

Sen det här: medicinsk-etik betonar principer som att inte skada, respektera patientens autonomi och rättvisa. Men även att föra en vetenskaplig diskussion och inte stigmatisera.

Att använda sin medicinska bakgrund för att legitimera nedsättande uttalanden eller sprida felaktig information går emot dessa principer. Visst, kritik baserad på evidens och vetenskap är viktigt inom medicin.

Men när kritiken blir nedsättande eller diskriminerande, då är det ett etiskt problem snarare än en fråga om medicinsk praxis.

Det här beteendet drivs av komplexa psykologiska mekanismer som kan leda till diskriminering och missförstånd.

Det handlar varken om att försvara kvinnors rättigheter eller om legitim medicinsk kritik, utan snarare om fördomar och en brist på förståelse för transpersoners verklighet.

Feminism kan inte vara feministisk utan intersektionalitet. För feminism utan intersektionalitet kräver att man skiter i hur olika identiteter utifrån kön, folkslag, klass och sexualitet samverkar i upplevelser av förtryck. Så utan intersektionalitet riskerar feminismen att exkludera hela grupper och misslyckas med att uppnå sina mål för alla kvinnor.

Så i syvende och sist så måste man fråga sig vems ärenden Wold springer.