George Monbiot, Suck...

Som jag brukar, så loggade jag in på Twitter/X och mina ögon börjde blöda, återigen – borde ha lärt mig vid det här laget. Men jag såg en intervju med George Monbiot Och det var bland det märkligaste jag hört. Argumentet är att de rättigheter vi har i väst, finansierades av dess kolonialism.

Men för att förstå Skandinaviens utveckling i relation till kolonial historia och europeisk handel innebär att betrakta ett komplext samspel av inrikespolitiska beslut, sociala rörelser, och internationella omständigheter.

För det första kan man inte förneka att den europeiska kolonialtiden och de ekonomier som växte fram ur den drastiskt forma den globala handel och ekonomi. Den handel med råvaror, varor och arbetskraft som orsakades av kolonialismen genererade enorma mycket deg för vissa länder i Europa och detta förde med sig en omfördelning av ekonomisk makt och resurser på kontinenten.

Skandinavien, om än mindre aktiv i kolonial imperialism jämfört med exempelvis Storbritannien, Frankrike, och Spanien, var ingen isolerad ö. Sverige och Danmark-Norge hade kolonier i bland annat Karibien och Nordamerika, och indirekt drog fördel av handelns globalisering som ett resultat av kolonial verksamhet.

Dock bör man inte heller ignorera att de skandinaviska välfärdssystemen växte fram ur en annan historisk process som hade roten i arbetarrörelsens starka framväxt, sociala reformer och en lång tradition av politiskt styre mot jämlikhet och folkhemstanken.

I början av 1900-talet påbörjade Skandinaviska länder reformer som syftade till att skydda arbetarna, förbättra utbildningen och garantera sociala rättigheter vilket så småningom formge de välfärdssystem vi känner till idag.

Ett demokratiserat politiskt system, progressiv beskattning och investeringar i sociala tjänster var centralt i den skandinaviska modellen och detta är inte en direkt produkt av den koloniala tidens ekonomiska fördelar.

Istället kan man argumentera att dessa faktorer speglar en intern utveckling där sociala värden som jämlikhet och solidaritet var drivande.

Vidare format av ett unikt geopolitiskt läge, Skandinavien har haft en tendens att stå utanför stora maktkonflikter under stora delar av 1900-talet. Till exempel var Sverige neutralt under både första och andra världskriget, vilket skonade landets infrastruktur och ekonomi från de ödeläggelser som många andra europeiska länder led av. Denna relativt gynnsamma situation möjliggjorde en stabilitet som var kritisk för att bygga upp de sociala strukturerna som stödjer välfärdssystemet.

Då handeln varit en dynamisk del av de ekonomiska relationerna, även inom Europa, är det således alltför förenklat att klumpa ihop Skandinaviens ekonomiska framgångar enkom med utsugningen från kolonialismen. Skandinaviska nationer har förvisso gynnats av handeln inom Europa, men denna handel har också varit tvåvägs och format av skandinaviska produkter och innovationer som varit eftertraktade på världsmarknaden.

Slutligen är det av vikt att förstå att byggandet av välfärdsstaterna i Skandinavien skedde i samband med en medveten satsning på utbildning, forskning och utveckling, vilket genererade en kompetent arbetskraft och höginnovativa industrier. Dessa faktorer i kombination med en betydande politisk vilja och social sammanhållning lade grunden för vad vi idag känner till som den nordiska modellen.

Summa summarum, att helt tillskriva utvecklingen av de skandinaviska välfärdsstaterna till fördelarna från Europas koloniala period och internhandel förminskar de inhemska ansträngningar och särskilda omständigheter som väglett de nordiska länderna att forma sina samhällssystem.

En grundligare analys visar på en rikedom av faktorer som bidragit till välfärdsstatens uppkomst och utveckling, men då kan man inte heller sitta och generalisera.